Svenska artprojektet

ArtDatabanken, SLU driver sedan 2002 Svenska artprojektet på uppdrag av riksdagen. Syftet är att kartlägga och sprida information om landets hela fauna och flora av flercelliga arter. Projektet består av tre delar: inventering av dåligt kända arter, taxonomisk forskning och kunskapsspridning genom Nationalnyckeln.

Dessutom ger Svenska artprojektet stöd till museer, bl.a. för att omhänderta material från pågående forskning och inventeringar, för att göra samlingarna tillgängliga i offentliga databaser samt för att stärka de biologiska museernas taxonomiska kompetens vad gäller dåligt kända organismgrupper.

Svenska artprojektets framtid

Framtiden för  Svenska artprojektet och bokutgivningen Nationalnyckeln fortfarande är oviss. Regeringen har  redan tidigare beslutat om en minskning av budgeten för verksamheten under 2013 vid ArtDatabanken, SLU, från tidigare 77 till 67 miljoner SEK. Av dessa ska 55 användas för verksamheten inom Svenska artprojektet. Regeringsbeslut om mål och inriktning för Svenska artprojektet dröjer. För att inte ytterligare tappa tempo har SLU nu bestämt att gå vidare i arbetet med att fastställa mål och inriktning och hantera den minskade budgeten.

Artprojektets resultat hittills

  • upptäckt av ca 2 500 arter nya för Sverige, varav ca är 900 nya för vetenskapen
  • ca 250 vetenskapliga artiklar har publicerats
  • publicering av 15 Nationalnycklar med kvalitetssäkrade populärvetenskapliga artbestämningsverktyg i form av bestämnings- nycklar och artbeskrivningar för bl.a. naturintresserad allmänhet, naturvårdare och studerande på högskolenivå
  • en revitalisering av taxonomin som vetenskap och utbildning samt bidragit till att stärka de naturhistoriska museernas verksamhet


Nyttan av artprojektets resultat

Det är först när kunskapen finns samlad, tolkad och tillgänglig som den går att använda för direkt tillämpning i naturvård och förvaltning av naturresurser. Utan baskunskapen om arterna kan vi inte följa förändringar i naturen, ställa de rätta frågorna och inte heller se helheten. Utan en aktuell och kvalitetssäkrad kunskap om arter kan vi inte förvalta ekosystemtjänster på ett hållbart sätt.
Nationalnycken har dessutom ökat intresset för att rapportera fynd av arter på Artportalen och därmed ökat vår vetskap om var arterna finns. Tack vare att kunskapen om mer okända organismgrupper har gjorts tillgänglig via Nationalnycken har också den naturintresserade allmänheten getts förutsättningar för att upptäcka och rapportera om nya artgrupper.

Samarbete med Norge
2009 startade vår norska motsvarighet, det Norska artprojektet, och vi samarbetar nu för att effektivt utforska vår gemensamma artmångfald. Inga andra länder har hittills antagit utmaningen att göra en så grundlig kartläggning av sin flora och fauna, men vi hoppas förstås på många efterföljare.

Ett av Sveriges miljökvalitetsmål

Sverige har 16 nationella miljökvalitetsmål som ska leda vägen till det hållbara samhället. Svenska artprojektet startades som ett svar på behovet att kartlägga och sprida kunskap om den biologiska mångfalden och som en del i arbetet att nå Sveriges miljökvalitetsmål "Ett rikt växt- och djurliv" .

Riksdagens definition av "Ett rikt växt- och djurliv":

Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. 

Läs om miljökvalitetsmålen på Miljömålsportalen eller på Naturvårdsverket ansvarar för målet.



| Dela