Bladmossor: Kompaktmossor–kapmossor

Hemligheter på marken

Du kanske tycker att alla mossor ser likadana ut? Men betraktar man dem noga så öppnar sig en ny värld, full av nyanser – väl värd att utforska! Här handlar det framför allt om små, tuvbildande mossor. De minsta arterna har bara några millimeter höga skott. De största blir omkring en decimeter.

 Stjärtmossa Pterygoneurum ovatum. Foto: Tomas HallingbäckStjärtmossa Pterygoneurum ovatum. Foto: Tomas Hallingbäck

Upplev detaljer

På de flesta arter som presenteras i denna volym sitter kapseln i toppen av skotten. Några släkten har praktfulla eller speciella kapslar, till exempel äppelmossor och parasollmossor. Tack vare modern fototeknik kan du uppleva fantastiska detaljer och strukturer genom unika närbilder. Till exempel går det att kring mynningen av strimhättemossans kapsel tydligt se tänderna, som förhindrar att alla sporerna trillar ut samtidigt. Ofta går det att bestämma en art med en vanlig handlupp, men för de allra minsta arterna behövs ett mikroskop.

Hitta mossor

Bladmossor växer på olika underlag och i vitt skilda miljöer. En del växer på bark och sten eller på jord i skuggiga och fuktiga områden. Andra på döda djur eller spillning. Parasollmossor växer på spillning från växtätare. Den färggranna kapselhalsen luktar dessutom på samma sätt som spillningen. Doften och färgen drar till sig flugor som letar efter spillning – mosskapselns små, klibbiga sporer fastnar på flugorna och sprids när flugorna fortsätter vidare.

Röd parasollmossa Splachnum rubrum besöks av fluga. Foto: Tomas HallingbäckRöd parasollmossa Splachnum rubrum besöks av fluga. Foto: Tomas Hallingbäck


Intervju med fotografen Christopher Reisborg

Hur är det möjligt att göra de fantastiska uppförstorade detaljbilderna?
Det handlar dels om ny optisk utrustning, men framförallt är det den digitala tekniken som revolutionerat fotografikonsten.

Vad gör den nya tekniken för skillnad?
På mikroskopisk nivå är skärpedjupet i en bild minimalt, och med traditionell fototeknik får man bara en liten del av objektet i fokus. I dag kan jag ta serier på upp till 90 bilder, där fokus förflyttas i små steg. Sedan får ett datorprogram välja ut de delar som ligger i fokus och skapa en helt skarp bild av dessa. I vissa fall har man kanske bara ett eller par trasiga blad från en sällsynt art, och då får man fotografera det trasiga bladet och lappa ihop det digitalt.

Vilken är den största utmaningen?
Att få bilderna att se verkliga ut! Mikroskopiskt små föremål ser ofta märkliga ut när de förstoras upp eftersom människor är vana att titta på stora föremål. På mikroskopisk nivå gäller andra regler, ytor och strukturer ser annorlunda ut och ljus bryts och reflekteras på annat vis än i vår värld.

Lämmelmossa Tetraplodon mnioides, blad (tv), kapsel (th). Foto: Christopher ReisborgLämmelmossa Tetraplodon mnioides, blad (tv), kapsel (th). Foto: Christopher Reisborg



| Dela