Fjärilar: Bronsmalar–rullvingemalar

Fjärilar som lämnar tydliga spår

Fjärilar kommer i alla färger och skepnader. Malar är en oerhört mångformig grupp bland fjärilarna. Totalt finns det över 1000 arter bara i Sverige. Även om de flesta malar är oansenliga uppmärksammas de ofta i media. Särskilt när spinnmalarnas larver uppträder i tusenden och åter tusenden och kaläter buskar och träd. Eller när nya fjärilsarter sprider sig till vårt land och larverna äter upp bladen på träd som hästkastanj och lind. Många forskare tror att sådana här angrepp kommer att bli allt vanligare i framtiden i samband med att klimatet förändras.

Spinn

Så fort häggspinnmalens larver kläcks på våren spinner de gemensamt en skyddande väv åt sig själva samtidigt som de äter av häggens knoppar. Fåglar verkar inte särskilt intresserade av att äta larverna inuti väven, eftersom den klibbar fast vid näbben och huvudets fjädrar. Kolonin flyttar sig när bladen är uppätna och till slut kan väven täcka hela trädet. Trots att alla blad på en hägg kan vara fullständigt uppätna återhämtar sig trädet redan under samma säsong och får nya blad.

Häggspinnmal Yponomeuta evonymellus. Bild: Roland Johansson.Häggspinnmal Yponomeuta evonymellus. Bild: Roland Johansson

Bruna hästkastanjer

Flera malar har spridit sig till Norden under senare år. Kastanjemal är kanske det mest slående exemplet. Arten observerades för första gången år 1984 i västra Makedonien. Därifrån spred den sig oerhört snabbt över Centraleuropa. I Sverige gjordes första observationen år 2003. Idag förekommer arten i större delen av Götaland i alléer, trädgårdar och parker med hästkastanj. Orsaken till att den har spridit sig så snabbt är troligen att parasitstekeln som äter fjärilens larver inte har ”hunnit med” spridningen av värden. Massförekomster av kastanjemal kan lätt upptäckas genom att hästkastanjernas blad blir bruna i förtid med början på de lägre grenarnas blad som mineras först. Forskningsprojekt på SLU följer nu utvecklingen av kastanjemal i landet eftersom denna lilla insekt på sikt kan hota hästkastanjens överlevnad i Sverige.

Kastanjer angripna av kastanjemal. Foto:Bengt Åke Bengtsson.Hästkastanjer angripna av kastanjemal. Foto:Bengt Åke Bengtsson

Kastanjemal Cameraria ohridella  Bild: Roland Johansson.Kastanjemal Cameraria ohridella  Bild: Roland Johansson

Blad är nyckeln

Bladmina gjord av aspsaftmal Foto: Anders Björkerling (ovan). Aspsaftmal Phyllocnistis labyrinthella Bild: Roland Johansson (nedan).Att finna dessa fjärilar är ofta svårt i naturen. För att kunna njuta  fullt ut av dessa vackra fjärilar bör du först bli bladskådare! När larverna  minerar olika värdväxters blad lämnar de nämligen ofta typiska gnagspår. Samla  in bladet och kläck fram fjärilen i en glasburk. Tips på vilka växter du ska  rikta in dig på får du ofta genom artens svenska namn. Aspsaftmalen är en art med mycket typiska minor i blad. Massangrepp ses på  långt håll. Larven minerar bladen på asp i slingrande gångar som påminner om  snigelspår på bladen. Larvernas angrepp på aspblad kan vara så vanliga att hela  skogspartier med asp skiftar i silvervita nyanser.

Bladmina gjord av aspsaftmal Foto: Anders Björkerling (ovan). Aspsaftmal Phyllocnistis labyrinthella Bild: Roland Johansson (nedan).

Kosmopoliter och specialister

I denna volym presenteras en av världens mest spridda fjärilar. Kålmalen finns på alla kontinenter och har också påträffats på små öar långt ute i oceanerna. Hos oss förekommer kålmalen i trädgårdar där larverna äter på bladen av kål, senap och rädisa. Varje år späds den svenska populationen på av fjärilar från södra Europa och kanske än mer långväga ifrån. Alla fjärilar är dock inte vinnare. Många arter har en mycket begränsad utbredning i vårt land. I norr finns till exempel fjällsippeskäckmal endast på några få kalfjäll norr om Torneträsk.

Fjällsippeskäckmal Tinagma dryadis. Foto: Lars ImbyÄtspår av Kålmalens larv. Foto: Roger Andersson. Fjällsippeskäckmal Tinagma dryadis. Foto: Lars ImbyKålmal Plutella xylostella Bild: Roland Johansson.Kålmal Plutella xylostella Bild: Roland Johansson



| Dela