2013-02-07

Lake

Laken är den enda arten i ordningen torskartade fiskar i Sverige som lever i sötvatten. Den kan bli 120 cm lång, men blir oftast bara hälften så lång.

Laken Lota lota är slankare än t.ex. torsk och gråsej och påminner mer om långa, en nära släkting som lever i havet. Liksom långan Molva molva har laken också en mycket bred bakre ryggfena som sträcker sig från mitten av kroppen till stjärtfenan, och bukfenorna sitter mycket långt fram, under gällockens bakkant. På hakspetsen finns en liten skäggtöm, liksom hos de flesta andra torskartade fiskar.

Lake. Bild: Linda NymanLake Lota lota. Bild: Linda Nyman

Långa Molva molva. Bild: Karl JilgLånga Molva molva  är vanligen runt 1,6 m lång, men kan bli upp till 2 m. Bild: Karl Jilg


Det är oftast lätt att känna igen en lake även på färgen. Den är normalt marmorerad i ljust och mörkt både på kroppen och på fenorna. En del individer är dock mycket ljusare, och små lakar är närmast enfärgat mörka. Fjällen är mycket små och syns bara om man tittar riktigt nära.

Nattaktiv doldis

Laken finns i större delen av norra Europa och Asien och i nordvästra Nordamerika. I Sverige finns den nästan i hela landet utom i fjällkedjan. Den lever i sjöar och vattendrag där strömmen inte är för stark och där det finns kallt och klart vatten. Vuxna lakar håller sig under sommaren på djupt vatten och är då mest nattaktiva. Unga lakar håller sig däremot nära stranden och gömmer sig ofta under stenar i klara sjöar eller i bäckar. Om man lyfter på en sten och ser en liten mörk, närmast svart fisk som snabbt simmar iväg är det stor chans att det är en liten lake. Ibland kan det finnas flera små lakar under samma sten.

När vintern nalkas lämnar de vuxna lakarna djupet och simmar in på grunt vatten för att leka, ofta på en sandig botten nära utloppet av en bäck, där vattnet är syrerikt. Vid leken samlas de i grupper på upp till 20 individer. En stor hona kan lägga flera miljoner ägg, som kläcks redan inom en vecka. De håller sig svävande i vattnet, och larverna som kommer ur äggen simmar också fritt. När de omvandlas till yngel simmar de ner till bottnen på grunt vatten.

Lakfiske

Laken fiskades tidigare kommersiellt (i Vänern) och har också fiskats av sportfiskare. Den anses ha gott kött under vintern, och speciellt levern och rommen är delikatesser. Skinnet har också använts som läder, bl.a. till kläder, speciellt i Sibirien. Det vanligaste idag är att man fiskar lake med pimpelspö, främst på natten. På Vättern, speciellt kring Visingsö, fiskade man förr lake från speciella fiskekojor som släpades ut på isen. En annan fiskemetod var att klubba lake. Om det är blankis kan man se lakarna genom isen när de vandrat upp för att leka. När de håller sig stilla står de ofta precis under isen. När man klubbar lake, vilket brukar ske när det är mörkt och helst i början av vintern, slår man hårt på isen med en träklubba vilket gör att laken bedövas. Sedan hugger man hål i isen och plockar upp den bedövade fisken. Fiske genom klubbning av lake har i princip upphört idag.

Laken har gått tillbaka mycket starkt i södra Sverige, och den blev rödlistad som nära hotad (NT) i 2010 års rödlista.

Bilder ur Nationalnyckeln Ryggsträngsdjur: Strålfeniga fiskar


| Dela