En bok blir till steg för steg

Att skapa en bokvolym till Nationalnyckeln är en lång resa, som egentligen startar långt innan författaren och illustratören får uppdraget att skapa innehållet till en bok. Resan ser lite olika ut, bland annat beroende på vilken grupp av organismer det handlar om, men vissa steg är gemensamma för alla volymer. I denna följetong berättar vi om hur en bok blir till genom att följa volymen Stjärnmaskar–slemmaskar. Sipuncula–Nemertea. Du får följa med redan från det att man undersöker vilka arter som finns i Sverige ända fram tills den färdiga boken står i bokhyllan hemma hos en läsare.

1 Inventering

Vilka arter finns i Sverige?

För att kunna presentera svenska arter i Nationalnyckeln vill vi veta så mycket som möjligt om vilka arter som finns i Sverige. Vår kunskap utgår från vad yrkesbiologer, amatörbiologer och andra uppmärksamma personer faktiskt har hittat i vår natur, ibland i samband med systematiskt upplagda undersökningar av flora och fauna (s.k. artinventeringar). Idag samlar ArtDatabanken in data om alla slags observationer i databasen Artportalen.
När det gäller volymen Stjärnmaskar–slemmaskar finns en tät koppling till Svenska Artprojektets marina inventering.

Läs fördjupning »

2 Taxonomisk forskning -

Hur ordnas arterna?

Att skapa en ordning bland olika slags organismer är en vetenskap i sig (systematik), liksom att sätta namn på arter och grupper av arter (taxonomi). Vårt arbete med Nationalnyckeln är beroende av sådan forskning.
När det gäller volymen Stjärnmaskar–slemmaskar finansierades forskning om slemmaskarnas taxonomi av Svenska artprojektet.

Läs fördjupning »

3. Lista över svenska arter

Artlistan är utgångspunkten

Utgångspunkten för det redaktionella arbetet med en viss bokvolym inom Nationalnyckeln är alltid en lista över de arter och grupper av arter som ska presenteras i volymen. Att fastställa en sådan artlista är ofta ett av de svåraste stegen i hela arbetet. Det är t.ex. inte alltid så självklart vilka arter som ska räknas som svenska.
Volymen Stjärnmaskar–slemmaskar behandlar två djurgrupper som man har ganska dålig kunskap om, så här handlade arbetet med artlistan mycket om att bedöma tillförlitligheten i äldre observationer.

Läs fördjupning »

4. Svenska namn

Arterna får svenska namn

De allra flesta arter som finns i Sverige har bara vetenskapliga namn, men i ett populärvetenskapligt bokverk som Nationalnyckeln vill vi presentera dem så lättillgängligt som möjligt med svenska namn. Som en del av Svenska artprojektet har en speciell namnkommitté för svenska djurnamn till uppgift att skapa svenska namn för alla djurarter som presenteras i Nationalnyckeln.
Julklappsmask och diademnemertin är exempel på svenska artnamn som har tagits fram till volymen Stjärnmaskar–slemmaskar.

Läs fördjupning »

5. Bestämningsnycklar

Nyckeln till artbestämning

Nationalnyckeln ska fungera som hjälp för artbestämning. Därför finns det inte bara rena artbeskrivningar i bokverket, utan här finns också bestämningsnycklar. I dem leds man att titta på de kännetecken som skiljer olika familjer, släkten eller arter. Speciellt för bestämningsnycklarna i Nationalnyckeln är att de är illustrerade, och vår ambition är att de ska gå att följa även för den som inte är biolog.
I volymen Stjärnmaskar–slemmaskar var det en utmaning att hitta bra kännetecken att använda i bestämningsnyckeln.

Läs fördjupning »

6. Texter skrivs

Hur skrivs texterna?

Texterna som beskriver arter och grupper av arter skrivs oftast av en expert på organismgruppen. Skribenten utgår då dels från egna observationer, dels från vetenskapliga publikationer. Redaktionen hjälper till med att ge texterna en populärvetenskaplig inriktning.
Malin Strand, som är skribent i volymen Stjärnmaskar-slemmaskar, har försökt tona ner de "expertkaraktärer" som används i vetenskaplig litteratur. För att kunna beskriva djuren på ett sätt som alla kan förstå har hon utgått från egna listor över kännetecken som hon fyllt i vid studier av levande djur.

Läs fördjupning »

Fortsättning följer...

Senast uppdaterad: 2010-10-01